Hamburg

Årets semester spenderade vi under klarblå himmel på kontinenten i slutet av juli. Magda hade varit på en koferens i Hamburg så när den var slut började vi semestern just där. Vi startade med att gå till Kontorshausviertel där man kan se några supersnygga tegelbyggnader.  

Här är Chilehaus (1922-24) i Kontorshausviertel som kanske är det allra snyggaste av husen här med sin skeppsinspirerade form.

Ett stenkast bort ligger Speicherstadt som är ett område med lagerhus och kanaler som byggdes i slutet av 1800-talet. Hamburgs hamn är en av de största i Europa och en hel del av lagerbyggnaderna används än idag.

Elbe är väldigt bred när den når Hamburg. Vi tog en av de populära hamnrundfarterna för att kolla in några enorma containerfartyg på närmare håll. Det var väldigt roligt.

Hamburgarna har bestämt sig för att bygga den nya tjusiga Elbephilharmonie nere i hamnen. Det har varit minst sagt knepigt att få klart bygget som det var tänkt - planerad invigning var det egentligen 2010, men det är ännu inte klart på långa vägar.

Om man går till St Pauli får man se en helt annan bild av Hamburg. Vi promenerade runt och spanade in några Beatles-relaterade platser innan vi åt en fantastiskt god kebab på Mr Kebab.

 

Efter en dag med dryga 30 grader var det toppenskönt att ta en sväng vid den artificiella sjön Außenalster. Det kan rekommenderas.

Oh Manchester, so much to answer for

Ett annat skäl att ställa kosan mot Manchester är att det är en väldigt charmig stad. Det är gott om vackra tegelhus från tiden då stan försedde hela världen med tyg: lagerlokaler, fabrikshus och liknande som nu har gjorts om till chica bostadshus eller restauranger. Här är vi nere vid kanalerna nära Castle St.

Fina kranar i det gamla hamnområdet i Salford. Mancurianerna grävde så djupa kanaler att stora Atlantgående båtar kunde ta sig hela vägen in till stan.

Här är några detaljer från centrum. 

Och slutligen en verklig pärla: John Rylands library är en nygotiskt bibliotek vars stora läsesal ser ut som en katedral. Tyvärr var det för mörkt inne för min kamera för att fota hur fint det var, men här är några försök.

Pilgrimsfärd

Det finns många skäl att besöka Manchester. Ett av dem är musik, och i det sammanhanget kan ju den fulaste lilla bakgata bli en sevärdhet, om det nu var där favoritmusikanten skrev/spelade/fick inspiration till favoritsången. Salford Lads Club har en speciell plats i musikhistorien såsom bakgrunden för ikoniska foton och musikvideor för the Smiths. Så vid vårt beök i Cottonopolis förra helgen vek vi några timmar åt att vandra i våra idolers fotspår.

Här gör vi vårt bästa för att se ut som Morrissey och Marr.

Här kan ni hitta ett av Smiths-fotona, att jämföra med. Och här är den finfina cykelvideon till "Stop me if you think that you've heard this one before".  Som syns i videon var Salford ganska ruffigt ut på 80-talet, med igenbommade fönster och så. Idag verkade vara en ganska välmående närförort, även om det inte var något vidare drag på klubben.

East End

När man ska till Londons East End från Oxford är det rätt bra att hoppa av på Baker Street och gå ner på tunnelbanestationen som är en av de allra första i London från 1863. Olyckligtvis var detta en helg med en massa underhållsarbete i tunnlarna så vi fick byta tåg ett par gånger på vägen österut.

Vi åkte till Mile End och sedan promenerade vi västerut genom Whitechapel och in i Banglatown där en del gatuskyltar utmed Brick Lane är exotiskt tvåspråkiga.

Området kring Brick Lane är fullt av fina hus från sent 1700-tal. Där har varit rikt och fattigt om vartannat. Nu är det en blandning av asiatiska restauranger och hippa vintagebutiker och caféer. För den som gillar tegel är det ett givet stopp om man kommer till London.

Där Brick Lane tar slut vid Whitechapel Road ligger en för London ovanlig art noveau-byggnad som huserar Whitechapel Gallery. Det byggdes för att ge förra sekelskiftets arbetare tillgång till konst och kulturell fostran. Uppbyggligt!

Just väster om East End ligger The City of London med sina fina skyskrapor. Jag gillar den här under som kallas The Gherkin. Men den ser mer ut som en grankotte va? Den nybyggda 300-metersskrapan The Shard såg vi på avstånd, men vi var inte uppe och tittade på utsikten, trots att det var premiär för utsiktplattformen just igår.  

The City of London var det ja. Här kommer lite förklarande film om detta:


Krångligaste valsystemet i världen? Kanske det här som de kör med i The City of London: