Den här helgen har Dante varit i Uppsala och jag har mest ägnat mig åt att förbereda ett föredrag och läsa lite fysikartiklar. Men när solen tittade fram idag gav jag mig ut på en liten cykeltur. Efter en fikapaus på Rotkreuzplatz cyklade jag över Hackerbrucke till Westend och hamnade till slut vid den märkliga Bavariastatyn som blickar ut över Wies'n. Bavaria med lejon var groteskt stora och fastnade inte på bild, men Ruhmeshalle som låg bakom henne var inte så pjåkigt faktiskt.Ruhmeshalle är en nyklassiskt monument från 1800-talets slut där byster av betydande författare, byggmästare, ölbryggare, musiker, vetenskapsmän -- kort sagt en väldig massa gubbar -- hänger på en ojämn rad längs den röda väggen.
Ganska fint faktiskt. Bland de nyare tillskotten fann jag till min glädje några kvinnor, t.ex. en något amorf avbildning av matematikern Emmy Noether. Själva bysten var inte så fin, men det känns fint att Noether idag får något av det erkännande hon borde fått under sin korta levnad. Det Noether lyckades ge vetenskapen, och detta dessutom som judisk kvinna i det tidiga 1900-talets Tyskland, gör henne till en mycket större hjältinna än Bavaria med sina lejon.
