Idag (som förresten är Remembrance Day) var det nog tidernas soligaste dag i England. Vi tog tillfället i akt och åkte ut på en tur till fots runt Wantage som ligger en bit söder om Oxford.
I de här trakterna finns en del gamla hus (detta var nog från 1690 eller så) med stråtak. Det är fint.
Men så värst många hus var det inte under vandringen. Istället en hel del åkrar, en och annan ponny och mängder av flaxiga mesar.
Första fjärdedelen av vägen var utmärkt. Sedan blev det tyvärr ganska lerigt. Och sedan blev det väldigt lerigt en bit. Vi misströstade nästan när vi halkade fram i de här traktorspåren, men det var i alla fall varmt och skönt i solen och vi kunde tröstäta medhavda äpplen.
Och när vi hade kommit en bit till blev vägen mycket bättre igen. Det var fantastiskt fin med höstfärgerna i solskenet.
Här gick vi utmed en övervuxen kanal (Wilts & Berks Canal) där dragstigen hade gjort om till promenadstig. Vi väntade oss nästan att få se glada hobbitar skutta fram på stigen.
Vi avslutar med bygdens store son: kung Alfred The Great, som föddes i Wantage 849. Sedan dess har det nog inte hänt så mycket där ärligt talat.
