Kyrkopark?

Jag måste erkänna att jag är ganska förtjust i engelsmännens syn på gamla kyrkogårdar. Istället för att hålla efter gräsmattorna, se till att gravstenarna står rakt och kanske flytta undan gamla döingar för att göra plats för nya, verkar ett trivsamt, halvt förfallet utseende eftersträvansvärt. Som vid Little St Mary's i Cambridge. 

Ser ni snödropparna, förresten? I januari är det vår i England.

Ohm sweet Ohm

Efter en dimmig vecka (både i München och Geneve) tittade solen fram på lördagen. Vi tog U-bahn till Sendlinger Tor och promenerade sedan mot Glockenbachviertel. På vägen hittade vi den här fina kyrkogården med sekelgamla gravstenar. Den är ganska lik en svensk, men notera den tyska fäblessen för höga gravstenar. De fick gärna ha dubbla socklar och sen en hög kolonn som såg ut att vara norpad från Aten eller Rom.

Ett par gravar, som den här till höger, hade sirliga utsmyckningar i metall med bokmärkesliknande änglar på. Andra stenar var lite mer diskreta med kanske bara en liten dödskalle eller två.


En av kändisarna på kyrkogården är Ohm, och vi letade runt lite efter hans grav. Till skillnad från dubbelsockel-gravarna verkade den vara synnerligen anspråkslös, faktiskt så anspråkslös att vi inte vet om vi hittade den trots snöpulsande och närstudium av inskriptionerna på stenarna i kvarter 15.