Severe weather

Snö i England är inte så ovanligt, men skapar ändå uppståndelse och trafikkaos. Igår kom ett snöoväder in över Wales, med ett par decimeter snö som resultat närmast kusten. Även i Oxford snöade det större delen av dagen, men det idoga saltandet av alla vägar och trottoarer gjorde att inte så mycket stannade kvar på marken. På St Cross innergård blev det dock vitt och vackert. Jag passade på att fota när jag var där och åt lunch.

Vår kompis Emma, som är lärare, blev nog glad över snön. De stänger nämligen skolorna när det är en "snow day". Inte kan barnen gå i skolan när det snöar! 

Snödriva på fönsterblecket

Det var ofantligt mycket snö i Uppsala. Vi hade toppenfin utsikt över gården med en fönsterbleckssnödriva i förgrunden.

Vinter i Uppsala

Hemma i Uppsala över jul- och nyårshelgerna har vi glatt oss åt massa snö och understundom vackert vinterväder, som häromdan när jag tog en paus från hemmajobbandet och promenerade lite vid Stabbyskogen. Understundom har det i stället varit ruskigt kallt och mulet vinterväder så att man inte velat sticka näsan utanför dörren.

Fler alp-bilder

Det bästa med att åka upp till Garmisch-Partenkirchen var att det var så himla fin utsikt. Nästan overkligt faktiskt.Vi fick köpa solskyddsmedel till våra vinterbleka näsor.Sen åt vi lunch: Leberkäs mit Spiegelei und Kartoffelsalat för Dante och mig. Hanna och Carl åt Currywurst.Vi åt förstås utomhus i solskenet.
Som högst var vi uppe på 1700 m.ö.h. ungefär. Utsikten var strålande.Till slut var vi lite trötta.

Solig cykelmorgon

Min cykelväg till jobbet går över Königsplatz och jag har tänkt ganska länge att jag borde fotografera hur fint morgonsolen lyser på Antikensammlungen och Glyptothek. Efter gårdagens rejäla snöfall var det definitivt dags att ta fram kameran.








Om Königsplatz kan man berätta mycket, om turkgrekiska krig, bayerska kungar samt 30- och 40-talens bokbål och nazistparader men det får bli en annan gång. Idag är trapporna upp till torgets museer populära att sitta på i kvällssolen (eller för all del även när har gått ner) och det spelas schack i parken mellan Glyptothek och den matsal där jag oftast äter lunch.

Vårvinter vid Schloss Nymphenburg

Kvart i åtta vaknade jag av att solen sken in i vårt sovrum. Dante blev jätteglad när jag förkunnade att det var dags att gå upp och snöra på sig vandrarkängorna för att ge sig ut på vårvinterpromenad. Ja, ni ser ju själva hur glad och vaken han ser ut på bilden här bredvid. Och då hade vi ändå hunnit äta frukost och gå en bra bit av vägen.

Målet för promenaden ser ni i fonden på fotot: Schloss Nymphenburg, som ju bara ligger en fyra-fem kilometer från vår lägenhet. Vi gick ändes kanalen som på sina ställen var plogad för skridsko-åkning, men isen såg inte riktigt ut att hålla för något skrinnande längre.



Efter en tur runt slottsparken fikade vi Bratapfeln i solen utanför slottets vinterträdgård. Det satt fint. På hemvägen gluttade vi in i en rätt cool 20-talskyrka med snygga 50-talsdetaljer, samt diskuterade huvudpersonerna i Nibelungens ring som var avbildade i monumentalformat på ett hus längs Nibelungenstraße.

I kälkbacken

I dag åkte vi till Olympiapark för en söndagspromenad. Efter närapå en veckas snöande såg arenorna, med sina tältliknande tak, mer ut som tomtebon än sportlokaler. En tapper skara Faschingsjoggare gjorde dock sitt bästa för att se sportiga ut. Fast vi genomskådade dem snabbt; när de sprungit klart fick de krapfen i simhallen.


I parken finns en av Münchens få kullar, och på gångvägen vid foten av denna kulle hittade vi den här fina varningsskylten för kälkåkare. Vi såg ganska många kälkåkare också, de flesta på finfina gammeldags träkälkar. Hade det inte varit för barnens färgglada overaller hade illusionen av tidigt 1900-tal varit perfekt.

Snö!

När det snöade i oktober tyckte jag inte att det var så kul - det var lite tidigt och dessutom hade jag inte koll på hur gasvärmen i vår lägenhet funkade. Men så här en lördagmorgon i december finns det inget som passar bättre. Kolla in utsikten från vårt köksfönster! Snön ligger faktiskt kvar på de branta taken.

Från vårt köksfönster ser man in mot gården, och trevligt nog är gårdshuset så lågt att vi ser hela kvarteret - och det närmaste bryggeriets (jo, vi bor i München) höga skorsten som jag verkligen gillar.