Påskafton i London

 

Peter och Klar var och hälsade på över påskhelgen och då bekantade vi oss med några nya delar av London. Klar ville passa på att köpa mochi (japanska riskakor) som tydligen är lite svårt att hitta i Stockholm så då åkte vi till Gerrard Street där den lilla Chinatown ligger.

Det blev lunch på fina varuhuset Fortnum & Mason på Piccadilly som grundades 1707. Det var som vanligt knökfullt på bottenvåningen där te och marmelad gick åt som smör i solsken.

Om man gillar la Belle Époque (och vem gör inte det) är det ett måste att titta in på Londons snyggaste pub The Black Friar från 1905. Supersnyggt med mosaik i grönt och guld.

Och det är verkligen fint inne på puben också med nästan-marmor och fina koppartavlor med glada dominikanermunkar. Verkligen tur att den inte revs på 60-talet när resten av kvarteret försvann.

Som avslutning gick vi ner på Fleet Street förbi nationalromantiska Royal Courts of London, upp Chancery Lane...

...till den spännande veggis-gourmet-restaurangen Vanilla Black på Tooks Court. På bilden syns inte desserten om någon trodde det, utan förrätten med brie-glass, picklade plommon och glögg-sås.

Theater Tuschinski

Oj, oj, oj, coolare byggnader än Tuschinskiteatern får man leta efter. Huset är renoverat i början av 2000-talet och även invändigt var det supersnyggt. Vi bestämde oss för att se Tintin-filmen (som var sådär) och förhoppningsvis få se stora salongen också, men tyvärr visades den i den moderna tillbyggnaden. Nå, vi har säkert vägarna förbi Amsterdam någon mer gång.

Mallorca

Det var verkligen fint att få förlänga sommaren med en vecka på Mallorca. Jag var där på konferens med jobbet och då passade jag på att åka några dagar extra tillsammans med de glada gamängerna Erik, Mats, Micke (med solnedgång ovan) och Björn från jobbet.


Erik kollar om det nappar. Han hade förvånansvärt många bra fiskeidéer. Själv kan jag inte skilja en sill från en strömming.


Men en bläckfisk kan jag skilja på. Jag åt en av de här goda grillfilurerna.


Vi bodde på gångavstånd in till Palma som är en stad med lite dolda pärlor. Kolla in den här supertuffa Jugend-fasaden till exempel.

Våren är här!

Idag tog vi en fin vårpromenad till Schloss Nymphenburg och kollade in de solande svanarna. På hemvägen gick vi förbi en väldigt fin jugendfasad i närheten av Rotkreuzplatz. Spana in solrosorna till exempel. Till Münchenbornas glädje har också flera glasscafeer öppnat och det var lång kö på Sarcletti trots att kvicksilvret inte riktigt orkade upp till tiostrecket idag.

Jugendstil in Schwabing 3

Efter ett par lite mer stillsamma jugendhus, som det här på Ainmillerstraße 20 (1900-01, Hönig och Söldner),
samt en och annan fin funkisport,
stod vi återigen framför ett hus av Haiger-Helbig i glada färger: Römerstraße 11. Denna gång hade dekorationerna inspiration från grekisk mytologi och färgskalan var aningen mer återhållsam. Missa inte de utsökta solrosorna ovanför fönstret på översta våningen.
Till sist passerade vi Kaiserstraße 14, som ritades av Eugen Drollinger som kontors- och bostadshus för Bayerischen Dampfkessel-Revisions-Verein. Drollinger verkar vara en av få arkitekter som har insett att harar och vildsvin pryder fasader lika fint som lejon och elefanter.

Jugendstil in Schwabing 2

Nästa stopp på vår Schwabingtur var Ainmillerstraße 22, även känt som Adam-und-Eva-Haus på grund av reliefen ovanför porten (observera att det minsann fanns två ormar i paradiset). Det här huset är rött, med dekorationer huvudsakligen i guld och turkost och över varje fönsterrad bligar en guldmask strängt tillbaka på betraktaren. Tyvärr försvinner just denna detalj på bilden nedan.

Adam-och-Eva-huset byggdes 1898-1900 och ritades av Ernst Haiger och Henry Helbig.

Jugendstil in Schwabing 1

Idag blåste ljumma fönvindar över München och solen strålade från en klarblå hösthimmel. Utmärkt väder för en spatsertur alltså, så vi packade ner vår guidebok över sevärda hus i Schwabing, snörde på oss gåskorna och begav oss i väg. Efter att ha kollat in husen där Wassily Kandinsky, Gabriel Münter och Franz Marc bodde, stannade vi till framför Friedrichstraße 3, ritat 1904 av Hans Thaler. Ganska diskret jugend-arkitektur som ni ser om ni jämför med kommande inlägg. Men ack så snyggt.


Ett kvarter bort beundrade vi först grinden till
och sedan hela huset på Konradsstraße 14, ritat av Paul Liebergesell och Feodor Lehman ett par år tidigare. Kolla in den räfflade putsen och de närmast naivistiska blomsterdekorerna mellan fönstren och vid porten.

Dags att gå vidare. Dante fick vara Reiseführer då han kunde ta sig igenom arkitekturtyskan i guideboken. Nästa stopp var hörnet Friedrichstraße/Franz-Josephstraße där vi kollade in schackrutiga pelare och ytterligare en finfin port.Det här huset, och dess grannar, byggdes inte för några Blaue Reiter-bohemer utan för mycket välbeställda hyresgäster - t.ex. ska här finnas en 850 kvadratmeter stor paradvåning. Det är 10 gånger större än vår lägenhet i Uppsala! Vi funderar fortfarande på vad vi skulle fylla en sån stor lägenhet med.

Faun

Vi fick höra att Münchens bästa Kaiserschmarrn skulle serveras på restaurangen Faun i Glockenbachviertel och det visade sig vara ett bra tips. Lokalen var inredd i jugendstil och speciellt taket var snyggt.


De serverade sin Kaiserschmarrn karamelliserad och med mandelspån. Inte alls dumt måste jag säga, men nästan lite väl sött för att äta som lunch.

Tiffany-utställning på Villa Stuck

Då helgvädret passade bra för museibesök tog vi en sväng till Villa Stuck för att hinna se Tiffany-utställningen som slutade visas nu i helgen. Fokus låg på de kvinnliga arbetarna med Clara Driscoll i spetsen och hennes designgärning (föremålen var normalt inte signerade av den enskilde designern) och var mycket bra.

Villa Stuck är numera konstmuseum, men var tidigare bostad och atelje åt konstnären Franz von Stuck. Ett par rum i extravagant jugendstil är bevarade och är nu en del av museet. Även detta var ytterst sevärt.

Pinakothek der Moderne

I sällskap med Magnus och Maria gick vi på ett av de förnämliga konstmuséerna som bjuds: Pinathek der Moderne som är inriktat på modern konst, design och arkitektur. Muséet var bra och dessutom var själva museibyggnaden väldigt fin. Bäst var kanske den tyska konsten från första halvan av 1900-talet.

På kvällen bevistade vi Müllersches Volksbad som är ett toppensnyggt Jugend-bad. Vi testade det romersk-iriska badet och rodnade lätt över bristen på badkläder däri. I simbassängen var det dock påklätt.