God Jul!

Vi önskar God Jul till alla bloggläsare med denna anglosaxiska specialitet: julkrubban man kan kliva in i. Ni får själva avgöra om Dante passar bäst som vis man, får eller åsna.

Sheldonian Theatre

I lördags spanade vi in Sheldonian Theatre som är Oxford universitets aula, ritad av mästerarkitekten Christopher Wren för examensceremonier och färdigställd 1668. Till skillnad från de allra flesta universitetsbyggnaderna från den här tiden är den inte det minsta gotisk, utan har snarare drag av barock.

Här får man ta plats när man är nyexaminerad och lyssna på kloka ord från rektorn. Som synes ovan så var min arbetskamrat Erik (och Björn också, men han är i kulisserna) på besök och han kanske skulle må bra av lite kloka ord han också?

På taket finns en kupol med vidunderlig utsikt över de flesta av Oxfords tinnar och torn (och skorstenar).

Erik trivdes som fisken i vattnet, men han saknade sin systemkamera.

Så här ser byggnaden ut från marknivå... 

...och så kan man vända sig om och vips stå öga mot öga med Hertford Bridge (Bridge of Sighs) som är ett av stans mest kända landmärken. Vi är även öga mot öga med Erik och Björn som av någon anledning gillar att gå omkring i likadana jackor. Nå, de är lätta att hålla reda på på så sätt.

Magda är såklart också på sitt soligaste humör. Faktum är att det redan kändes som lite vår i luften under hela helgen. Vi avslutar med en motljusbild till, den blev så fantastiskt bra.

Ny kollegial frågesport

Idag får ni en ny chans att visa era Oxfordkunskaper (alternativt er förmåga till informationssökning). Vi söker två college från alfabetets mitt. Det förstas kapell pryds av utsökta små fönster i prerafaelitisk anda.

Det dukades till bröllopsfest i the Hall när vi hälsade på. Vi funderade på om nån skulle märka ifall vi tog en bit av bröllopstårtan, men hann inte undersöka saken närmare innan dörren stängdes framför näsorna våra.

Exteriört smälter det smörgula colleget fint in bland sina äldre föregångare, och får pluspoäng för sitt tornliknande burspråk. Även om det grundades först 1886, efter en flytt från Birmingham, och fick full collegestatus 1995, kan nog Jane Austen-fantaster lätt gissa vilket det är. En tidigare portvakt på detta college har spelat trummor i ett band med Eric Clapton.

College nummer två är inte byggt i sandsten, som ni kan se, utan i stället i tegel. Denna institution grundades 1962 och har antagligen en av Oxfords kortaste bordsböner: två ord lång. Vi fick inte komma in i husen, då det varken finns kapell eller hall att skryta med. Den ros- och rosmarinsfyllda trädgården fick vi däremot besöka. Bak collegemuren skymtar väl några rugbymål, vilket kan ge en ledtråd om var colleget är beläget.

En nobelpristagare i ekonomi finns bland tidigare fellows. Men den person som colleget är mest förknippad med, och namngiven efter, levde på 1500-talet och var under en period Henrik VIIIs läkare.

Veckans highlights i Oxford

Om man har tur kan det vara riktigt behagliga dagar även på vintern, med sol och lite värme. I måndags var det superskönt att ta en liten promenad runt Christ Church Meadow vid lunchtid. Som ni kanske vet har det varit lite problem med översvämningar, men nu har vattennivån i Themsen sjunkit en del.

På tisdagen var det en utmärkt konsert med Admiral Fallow på pyttelilla Jericho Tavern. Här är deras fina sekulära julsingel Isn't This World Enough.

Avslutningsvis var det julmiddag med Jenny och Upendra igår med det mesta man kan kräva av ett svenskt julbord, tex janssons frestelse, köttbullar och prinskorv. Och vi lyckades få tag på det svenskaste av allt svenskt: polsk sill.

Collegequiz igen

Idag var det ännu en dag med fantastiskt fint väder, så vad kunde passa bättre än att kolla in ett par nya college i stan? Den här gången är det två college vi frågar efter.

Vi börjar för enkelhetens skull med college nummer ett. Här är den äldsta byggnaden daterad 1797 som också utgör collegets huvudentre. Colleget är yngre. Det grundades 1929 som Permanent Private Hall, men blev college ännu senare.

Colleget har ett stort kapell som tidigare var en fristående kyrka. Interiören påminner inte riktigt om de äldre collegens kapell.

Kan de här symbolerna nedan vara nyckeln till att lösa quizet? Inte? Då tar vi en kändisalumn också: skaparen av Thomas the Tank Engine läste här.

Nu är det dags för college nummer två som är ett av de allra äldsta i Oxford. Här har man kunnat studera i hela 33 år (som kvinna) eller 766 år (som man).

 Logic Lane går rakt igenom colleget.

The main quad är från 1600-talet. Colleget kan stoltsera med Oxfords längsta bordsbön och har såklart mängder av kända alumner.

Kapellet har målade fönster av bästa märke. Passa dig Jona! Den där valfisken ser hungrig ut.

Winchester

Hurra! Vilken tur att det var en solig dag när vi skulle packa in oss i en hyrbil med Jenny och Upendra och åka till Winchester.

På vägen söderut stannade vi och tittade på Jane Austens hus i Chawton. Det var ett trevligt, lite hemsnickrat museum. Jane Austens få publicerade böcker går förresten inte av för hackor och rekommenderas å det varmaste.

På The French Horn i Alton, där Jane Austens bröder brukade hänga, avnjöt vi en god engelsk lunch. Magda åt roast turkey with trimmings, jag och Upendra åt lambshank and mash och Jenny var ovanligt djärv när hon beställde in en game and suet pie (vi visste inte då att suet betydde talg)... Nå, allt smakade utmärkt.

Ovan syns Winchesters Guildhall från 1871 men stan hade sin verkliga storhetsperiod ca år 686-850 då den var en av huvudstäderna i riket, bland annat under King Alfred the Great (han som var född i Wantage ni vet).

Mest imponerande är såklart Winchester Cathedral som är en av de allra största gotiska katedralerna i världen.

Winchester Cathedral var också en novelty hit med The New Vaudeville Band 1966 (faktiskt en listetta i USA). Men den är inte så dum med Petula Clark eller hur?

Jane Austen dog i Winchester 1817, bara 41 år gammal, och är begravd i katedralen. Som sagt, alla hennes sex publicerade böcker är läsvärda: Sense and Sensibility, Pride and Prejudice, Mansfield Park, Emma, Northanger Abbey och Persuasion.

Reformationen gick hårt åt interiören i många engelska kyrkor och Winchester Cathedral är inget undantag. Kören klarade sig dock och är bevarad i prima skick sedan medeltiden.

Här stod ett pråligt kapell tillägnat St Swithun som är ett lokalt helgon. Kapellet raserades under reformationen och relikerna flyttades till en krypta (kolla in hålet i väggen mitt i bilden under ikonerna).

Man trodde att St Swithuns gamla ben hade helande krafter så då var det såklart extra effektivt att sitta extra nära dem när man bad. Då kunde man krypa in här, i The Holy Hole, för där inne låg benen. Att döma av nedsmutsningen var det rätt många som kröp in och blev helade.

Utanför kyrkan var det fullt av folk som gick på den årliga julmarknaden. Mycket stämningsfullt, men lite kallt om tårna.