Hemflyttade

Nu har vi flyttat hem till Uppsala igen!

Mitt VR-kontrakt fortsätter ett år till, men nu i form av ett "hemvändarår" på min gamla institution här i stan. Vi kommer nog sakna Oxford och möjligheterna att vara vardagsturist i främmande land, men på det hela taget är det skönt att komma hem.

Ännu ett collegequiz

Nu är det äntligen dags för ett quiz igen. De två college som vi frågar efter här har blivit kvar till slutet för de har bara öppet på vardagar, men de är inte mindre fina för det. 

College nummer ett är mycket ståtligt och det hör till de mest prestigefulla i staden - kanske för att här inte finns en enda student! Institutionen grundades för länge sen av två Henrikar och har en uppsjö fina traditioner. Ta till exempel gräsandsdagen: En fackelbärande procession av fellows sjunger gräsandssången under ledning av Lord Gräsand. Firandet åminner en fågel som flög fram vid bygget av ett av collegets hus. Nästa party är 2101, 14 januari, för den hugade.

Arkitektoniskt blandas gotiska tinnar och torn med lite mer klassicerande element. Ovan syns kapellets fina men röriga högaltar-vägg, och nedan ett finfint solur som dock inte visade korrekt tid när vi var där (det regnade).

Vi kan nöja oss med kortnamnet på college nummer ett, men det officiella namnet ger en guldstjärna i marginalen.

Nu övergår vi raskt till college nummer två, som är 350 år yngre än nummer ett. Här ovan stoltserar collegets benefaktor, en baron som bidragit till collegets namn. Här i England kan man ju få college döpta efter sig om man slantar upp ordentligt. 

Collge nummer två var ursprungligen inte en Oxford-institution, utan turnerade runt norra England innan den landade på sin nuvarande plats. Byggnaderna är ett hopplock av nygotik, nationalromantik och nyklassicism i tegel.

2:an skriver in sig i guideböckerna p.g.a. sitt kapell med vackra fönster av William Morris och Sir Edvard Burne-Jones.

 Man har rykte om sig att vara det vänligaste colleget i Oxford, och man har också bäst ratio mellan studentpopulation och bokinnehav. Krocketutrustningen ser också bra ut.

Does anyone fancy a game?

Edamame

Jag har tre favoritrestauranger i Oxford som jag kan rekommendera om någon har vägarna förbi: Magdalen Arms (gastropub. brittiskt med modern touch), The Standard (indiskt) och den trevliga japanska restaurangen Edamame som vi gick till här om dagen. Alla tre restaurangerna är enkla och ganska billiga.

Edamame (sojabönor) och tsukemono (japanska pickles) är bra som upptugg inför den varma maten.

Oj, nu måste jag sluta skriva innan Magda sätter i sig all samon teri!

Syrener

Oj, vad det blommar i Oxford. Det har varit en tidig vår och det är härligt i parkerna och med alla blommande träd.

Återbesök i däljan

Klockhyacinterna blommade blåare än någonsin i Sidling Copse idag. Hela däljan var illblå i vårregnet.

Jag var på cykelutflykt med David och Marit, som även inbegrep ett besök på trevliga gastropuben Abingdon Arms i Beckley. Under turen korsade vi dessutom spår med ett veteranbilsrally!

Glad påsk!

Glad påsk önskar Dante, Magda, Kermit och Miss Piggy.

Teatrosaurus på rymmen!

Vad som helst kan hända när man tittar ut genom köksfönstret i Oxford - i synnerhet om man riktar blicken mot sceningången på New Theatre.

Canterbury

Efter Brighton fortsatte minisemestern i Canterbury som såklart är mest känt för katedralen. Vi har tidigare besökt Winchester, York och Ely och den här katedralen var ganska lik de vi har sett förut, men ändå mycket imposant.

Den guidade turen börjar vid porten in till katedral-kvarteren. Man får passa sig så man inte sveps med i floden av franska skolklasser på besök.

Jättelika gotiska katedraler är alltid fina, eller hur? 

Canterbury bjuder på en hel del annat att se också, till exempel det här lätt lutande huset på 28 Palace Street som kan vara ett av Englands mest fotograferade. Och så byggdes en av världens första järnvägar här: Canterbury - Whitstable, antagligen för att munkarna blev väldigt sugna på ostron. Med en sådan rik historia är det kanske inte så överraskande att de har valt just Mölndal som vänort.

Här är en plump pilgrim (bakverket alltså - inte gubben). Det är en mycket god sconesvariant med torkad frukt som rekommenderas å det varmaste.

Kurt Vile

När vi var i Brighton passade vi på att se Kurt Vile (nej inte Kurt Weill) på All Saints Church i Hove. Efter en stadig middag bestående av fish & chips knatade vi iväg med solen i ögonen.

Vi var lite osäkra på om vi hade hittat rätt först. Vi skulle ju varken på Tumble Tots, Diddi Dance eller Line Dancing For Over 55s.

Det var lite märkligt att se en sådan där hipp slackerrocksnubbe i en kyrka. Han hade inget band med sig utan satt och plinkade ensam på sin gitarr där framme under håret. Det var väl inte lika bra som det är på skiva riktigt.

Brighton

Vi tog påsklov några soliga dagar och åkte till kusten och spanade in Brighton. Vi hade verkligen superfint väder hela tiden vi var ute och reste och det var härligt med lite havsluft.

Förutom havspromenaden finns det en otroligt fin sevärdhet i Brighton: The Royal Pavilion som byggdes i omgångar av George IV (fast innan han var regent) mellan åren 1787 och 1810. Väldigt roligt med den indiskinspirerade exteriören och kinesisk interiör och så alla moderna bekvämligheter per anno 1810 som tänkas kan naturligtvis. Missa absolut inte om du har vägarna förbi.

Man blir onekligen lite badsugen när man ser ett sådant här foto (taget från piren), men det är alltid iskallt i vattnet här tyvärr. Nästa gång Magda ska jobba utomlands tycker jag hon ska sikta på Hawaii istället.

Bluebells i Sidlings Copse

Förra helgen åkte vi ut och hälsade på David och Marit i Barton öster om Oxford och gick på en fin promenad för att titta på bluebells (engelska klockhyacinter) i det lilla naturreservatet Sidlings Copse.

Marit tog med kameran och dalmålet för att fota nere i däljan där man fick allra mest blå blommor per kvadratmeter.

Sedan gick vi över åkrarna till närmaste värdshus för lite lunch.

Och vi snubblade över en gård där de sålde ägg och det passade ju fint så här just före påsk. Hälften av äggen var vita och hälften ljusblå - de behöver inte ens målas.

Fy för fel grannar

Så här har det sett ut lite väl ofta under vår vistelse i Oxford - brandlarm sena kvällar och nätter pga att vi har en massa restauranger i bottenvåningen. Det är synnerligen irriterande att bli väckt; till exempel är Magda lite oskarp på det här fotot eftersom hon är så ilsken att hon inte kan stå still.

Vårbesök

Magnoliorna blommar för fullt i Oxford nu i början av april. Den här står utanför St Mary's på High Street.

Atti, Ove och Marie passade på att ta sista chansen för några dagar i England innan vi ska flytta hem till Sverige. Den här helgen var Sheldonian Theatre öppen för inspektion. Ärligt talat är väl utsikten från kupolen mer sevärd än själva aulan.

Naturligtvis var det fikapaus på Vaults & Garden och Magda lyste i kapp med jättetulpanerna när det vankades lemon drizzle cake. Fattas bara annat!

Avslutningsvis hann vi med en specialutställning med mestadels Cézanne på the Ashmolean. Här vilar de fötterna efteråt, från vänster till höger: Satan, Magda, Marie och Atti.

Jobbresa till USA

Föregående vecka var jag i USA för att delta i en workshop i New York och hälsa på kollegor på Virginia Tech. New York-mötet var delvis finansierat av den tyska forskningsstiftelsen DFG och hölls på German House ett stenkast från FN-skrapan. Mestadels var vi i ett rum på andra våningen med neddragna gardiner, men på kvällarna fick vi mingla på 27:e etaget med hade strålande utsikt. 

Mötet, med fokus på strängteori, supersymmetri och kosmologi, var riktigt bra och jag lärde mig massor. De spännande resultaten från Bicep2 diskuterades livligt - om gravitationsvågor från Big Bang har detekterats får det stora konsekvenser för strängteorikompaktifieringar (vilket ju är vad jag forskar på). Det ska bli mycket intressant att se om andra teleskop (framförallt Planck) gör liknande observationer.

Efter en vecka på Virginia Tech, där det snöade och jag tillbringade min tid inomhus för intensiva forskningsdiskussioner, mellanlandade jag i New York igen på hemvägen. Det soliga vädret var utbytt mot gråkallt regn, men jag stretade ändå runt lite på Manhattan. The highline park fastnade på bild, fin även nu när den såg lite vintertrött ut.

Mer vår

Oxford har visat sig från sin bästa sida de senaste dagarna och bjudit på sol och värme. På Themsen vimlar det av vårystra roddare. De här svanarna var nära att få en åra i huvudet bara minuter innan bilden togs. 

Vi tog en fin promenad utmed floden upp till The Trout på fredagen och Martin och Lina sken ikapp med solen hela vägen. Plötsligt fick Martin syn på en lurvig rumpa i en buske, men lyckligtvis var det bara en kanin den här gången.

På lördagen blev det lite sightseeing i stan. Christ Church College såg också ut att njuta av vårvärmen och påskliljor och blommande körsbärsträd slogs om att fånga vår uppmärksamhet. Martin var också nöjd som en hobbit när vi visade några Tolkien-relaterade ställen.

Vår!

Sol, 15 grader varmt och blommande körsbärsträd. Det är vår i Oxford!